Besviken

Den tråkiga händelsen eller händelserna på jobbet har ju såklart satt sina spår. Känner mig lite lurad, sviken och respektlöst behandlad i största allmänhet. Det som hänt är ju inte riktat personligen mot vare sig mig eller någon annan av oss men jag känner att det här påverkar mig och oss en hel massa. För att  undvika att det är ligger som ett fult troll och gror i bakgrunden och sen vid nå´t senare oanat tillfälle bara svämmar över, så var min förhoppning att få det hela ur världen här och nu.

Eftersom inget initativ togs från dessa två att själva att med egna ord berätta om vad som hänt så har jag bett om att få ett kort samtal om det här. Det här är ingen dramatik från min sida, ett kort samtal alltså för att få svar på nå´ra frågor. Hoppades för mycket där. Jag som t om hade förhoppningar på ett litet  uns av ursäkt eller iaf ett tecken på ånger. Besviken. Igen. 

Att tro att "gjort är gjort" räcker för att gå vidare som om inget hänt är väldigt naivt för att inte säga korkat 
Jobb, jobb och jobb
0 kommentarer