Men fy på dig dumma hund!
Tog en morronpromenad med hunden, upp på golfbanan för att han skall få sträcka ut sina långa ben i snön. Skitkul tycker han såklart och vi går runt och njuter av att det är så mycket snö och vintrigt överallt.
Jag har ju jouren så när telefonen ringer måste jag skynda mig hemåt för att fixa. Roffe bestämmer sig för att Lex och han skall promenera en stund till så jag sticker hem själv. Han kommer efter mig ett par gånger som han brukar göra när man är ett sällskap som skiljs åt, men springer tillbaka till sin husse igen och jag går över järnvägen och vägen och går in och fixar med mitt.
Det jag inte vet är att den jädra hunden helt plötsligt bara sticker från husse, drar över järnvägen, vägen och in här hemma på gården. Sladdar vidare tillbaka samma väg igen, dvs över både väg och järnväg ännu en gång. JÄDRA HUND!
Usch, här här rätt mycket trafik både på villavägarna här där vi bor och uppe på byvägen eller vad vi skall kalla den. Tacksam för att inget hände. Detta har aldrig hänt tidigare, hussegrisen Lex brukar hålla sig inom räckhåll. Nu blir det koppel alla dagar Lex! Tråkiga runt-byn-promenader istället för springa-lös-stunder! Fy, dumma hund!