En trumvirvel har stannat
Onsdag och jag har precis kommit hem från en lite småkylig kväll på Jämtkraft Arena där ÖFK fick stryck av Degerfors med 1-2. Spännande och roligt att kika på nästan hela 1a halvlek. Den 2a halvleken var som en gäspning.
Ett ljus är tänt härute i uterummet och idag har jag tänkt mycket på Kristian Gidlund som igår tvingades ge upp sin kamp mot den sjukdom som härjat i hans kropp ett långt tag. En man med en fantastisk förmåga att formulera bokstäver till ord och ord till meningar. Jag har följt hans blogg länge länge och den har inte lämnat mig oberörd någongång. Aldrig har hans ord känts som skrivna från gravens kant, alltid har de spirat av liv i det han uttryckt.
Mediabruset svämmar över av kondoleanser så helt uppenbart är det många som berördes av Borlänge-trummisen. Sov i ro nu Kristian. Du saknas...
Så oerhört tragiskt.