Mors alldeles egen dag

Morsdag idag och vi har käkat hos mamma och pappa. Grillade och satt ute och huttrade trots att när solen väl gått i moln så var det egentligen slut på all sommarkänsla. Brrr...

Fick bli både en mors- och farsdagspresent idag. Vi skall fixa ommålning av huset tänkte vi. Börjar med huset så får vi se om den gamla lag´går´n oxå får sig lite snyggare ytfinish senare. Får se

Själv förärades jag en 3-rätters middag av mina tjejer. Valfri dag och valfria rätter. HÄRLIGT! Bara å beställa nå´t flott då  ;-)

Skyll mig själv...

OK, nu har jag försatt alla chanser att klaga på mitt jobb, restiden eller reslängden till jobbet eller nå´t annat. Har precis avstyrt min tanke att börja jobba i Östersund igen. Skyll mig själv. Företaget blev såklart inte så glada heller. Satte dem ordentligt i struligheter. Fy vad jag känner mig skamsen nu  :-(

Fanns flera anledningar att fundera åt bägge hållen men den anledning som fick avgöra var på det personliga planet. Roffe och mig mest. Efter ungefär hur mycket ältande och tjatande som helst fick det bli avgörande. Mycket möjligt att jag kommer ångra mig flera gånger om. Mycket troligt!

Här e hon... min egen balprinsessa:-)

                

Dancing in the ballroom

Fredag idag efter en jädrigt slapp Kristi Himmelfärdstorsdag igår. Det enda som överhuvutaget presterades för mig var en 2-timmars skogspromenad med hunden... Alles. Resten av dagen bestod av lång sovmorron, lång frukost, slötittande på diverse på tv. Fika hos H oc L samt tillsist håruppsättningstest igen på Sandra. Nu har vi kläm på hur det skall se ut. Tror vi...

Ska jobba fram till lunch idag sen börjar en suite med inför-balen-fix som säkert tar dryga 3 timmar. Sen fotografering. Sen förfest. Sen baaaaal Sandra. Hoppas det blir kul!

Var pissigt väder hela da´n igår fram till sen em, då sken solen upp och man fick en påminnelse om hur det SKA  vara den här tiden. Gårdagens haglande satte en prick på händelser att minnas (eller kanske raskt glömma). Det haglade ärtstora hagel som sedan låg kvar på backen som snö. Så skitmärkligt ut. Som om det snöat frigolit eller nå´t. Solen lyckades smälta bort dem tillsist iaf. Tur!

Nästan som fredag...

Fredagskänsla i kroppen. Trots almanacksonsdag. Skön känsla på nå´vis. Aja... ja vet att det kommer en riktig fredag som e en vanlig jobbarfredag, men eftersom att fredagar i sig medför en bra feeling så är det ingen ko på isen för det. Två fredagskänslor i samma vecka. Bra!

Going home this afternoon - gruvar mig för ett samtal som bara måste fram under hemvägen. En Arlandadate som känns sååå gruvsam men som jag ändå väntat på ett längre tag

En vit studentklänning

skall jag hitta till Sandra. Hur då? Jädrar va svårt.

Den får inte vara för lång, den får absolut inte vara för kort, den får inte ha axelband, halterneck eller helt bara axlar godtas enbart, den skall vara vit, den får inte kosta en miljon och den måste såklart vara i en passande storlek 36.

Hur vet man det förresten, om en strl 36 är en bra 36:a eller inte? Själv är man ju nå´n mil eller så för stor i omkrets så att pröva den blir inte aktuellt. Hmmm... Inte bara å springa tillbaka på stan och byta heller liksom. Nåjanåja

Japp - nu e de bara å fixa, skall skynda mig ut på D-gatan och rota igenom så mycket jag hinner

Vaffor gör di på detta vise?

Bara en liten reflektion som skulle kunna höra samman i många situtioner men just här och idag gäller det flyget...

Ett plan som ALLTID är i stort sett fullbokat, inga nyheter för mig eller för någon av de andra som åker med samma flight då och då. HUR kan det  då komma sig att det ALLTID sitter nå´ra människor på platsen närmast mittgången samtidigt som de två grannstolarna är tomma? OCH HUR kan dessa människor då sitta där och låtsas som ingenting (någon t om låtsas sova) och dessutom kosta på sig att se irriterade och besvärade ut när det då tillslut blir några passagerare som är tvungen att försöka krångla sig förbi/över/framför och in på de tomma platserna!?!

Märkligast ändå: Jag själv som då högt säger 'Ursäkta mig' - när jag försöker trixa in mitt breda arsel till innersta sätet. Ska bättra mig där, ska inte vara så förbaskat ursäktande i så´na situationer framöver. Fram med en lite mer bitchig framtoning. Bitch 2007 liksom. Iaf på flyget, nöjer mig med det...

Kväll i ett kallt och regnigt Sthlm. Våren var e den? De va skönare hemma i norrland. Ska dra på mig huvan och traska in mot stan. Leta rätt på hotellet och vila en stund. Har lovat M att jag skall hänga med och käka på HardRock

En gråmulen, regnig söndag

Vaknar inte förrän vid 11-tiden av att Lex är himla kissnödig. Vi springer ut ungefär lika nyvakna bägge två. Kryper tillbaka i bingen sen. Skönt. Läser lite ur en bok som mamma tänkte skänka till loppis och som jag 'räddade' i sista sekund. Kronprinsessan av AnneVibeke Holst. Lite trögt att komma igång på nå´t sätt. Får se om den överlever den naturliga gallring som alltid sker när jag läser nå´t. Fastnar jag inte ganska direkt så tjurläser jag inte vidare. Nä då sorteras boken sen under avdelningen *Dåliga Böcker*. Kan säkert blir rätt fel många gånger, men jag saknar tålamodet att ta mig vidare...

Imorron Sthlm och jag måste packa lite. Har tvättat allt vad huset hade att erbjuda av lorttvätt så det är klart. Nu skall det strykas och ner i väskan eller in i garderober. Tror inte på så mycket officiella kläder. Det räcker med 'vardags' den här gången och det är skönt. Då kan jag ta en vanlig mjukisväska som ryms som handbagage. Snabbt och effektiv blir jag då. Iaf på flyget  :-)

På fredag är det Sandras bal och till dess skall jag vara hemma. Så spännande och kul! Kollade alldeles nyss på www.ostersund.cc och vimmelbilder från Palmcrantz bal. Mycket fint!

Roffe e hemma igen, skönt. Han e trött och sömnig och pratade hela kvällen igår som om han vore full-fullare-fullast trots att han drack cola-light. 24-timmarsresandet tog ut på krafterna. Han hade köpt en kamera bland annat, en slags kombinationsgrej för bilder, video och musik. Har inte hunnit sätta mig in i allt den kan och inte men här kommer nå´ra av testbilderna

   

Lite färdiga ramar har jag lekt med och möjligheten att ta två kort på samma yta, vad nu det ska vara bra för? Nå´n som vet. Kanske jag inte är tillräckligt fotointresserad för att förstå möjligheterna här...


Home again

Underbart skönt! Hemma igen. Hemma. Eget. Mysbrallor. Flurig. Kall Cola Light. Sköööönt.

En annan härlig grej: Roffe har påbörjat sin resa hemåt nu. Beräknas vara hemma imorronkväll. Längtar efter den goa famnen.

Lex längtar säkter oxå. Osäker på om han längtar mer efter Rolf än han längtar efter att få slippa vara ensam med mig. Tveksamt hur det är egentligen. Vi är rätt less på varann bägge två förresten. Igår drog den jädrans jyckan en tur runt Fjällbyn. Tänkte att han skulle få springa lite på ängen strax utanför lägenheten i 300-längan. Promenerat hade vi ju redan gjort, men tänkte bara busa lite med honom. De tänkte då inte han serú. Drog som en avlöning. Ibland kan han vara världens jä*la skithund. Då e han alltid till salu, eller till skänks beroende på graden av olydighet. Igår var han dödens.

Nu måste han nog ändå få gå ut på en tur. Jag behöver det oxå

En sammanfattning av veckan:

Märkligaste: U som frågar mig om hur jag mår egentligen, jag har inte sett så pigg ut på ett tag och verkat så frånvarande på jobbet  :-|   Märkligt att höra... speciellt eftersom jag känner mig hyffsat på topp ändå. Inte alls så trött och OK på jobbet. Hmmm... Då undrar man ju lätt hur tusan ser jag ut när jag känner mig ur form då. Huga, vill inte tänka på det

Mest saknade: Roffe. Brukar ju inte vara så 'längtig' av mig, men har varit det. Skönt att han e på väg hemåt nu.

Mest irriterande: Lex, alla kategorier. Rymningen igår och badandet i surmyren/bäcken da´n innan bidrar.

Onödigaste: Mera uppdrag som jag inte har tid med  :-|   Lär dig säga nej nå´n gång människa!



Små barn, små bekymmer. Stora barn...

Bekymmer och bekymmer, kanske e fel, men bryderier dock.

Sandra e fast besluten att inte sitta still och vänta på att nå´t roligt och spännande skall hända. I hennes närmsta planer ingår inte att jobba på den lokala butiken för att underhand komma fram till vad hon skall bli när hon blir stor. Vill att det ska hända grejer NU och ser till att de gör det. Bra inställning tycker jag. Jättebra.

Ända tills jag inser vad det innebär just nu. Med största sannolikhet drar hon till Cypern och Ayia Napa direkt efter skolavslut. Jaha. Nu vet jag inte längre. Det var lättare att hantera besluten hon tog tidigare. På den tiden det rörde sig om huruvida Barbiedockan skulle få klippa håret eller ej. Eller vilka byxor som verkligen passade till vilken tröja. Om man verkligen behöver spara nå´t av veckopengen. Lättare förr alltså.

Självklart, jag litar fullt och helt på henne och hennes beslut. Hon är envis och stark och klarar sig otroligt bra på egen hand. Men ändå. Kanske det finns IT-jobb på Cypern för mammor runt 30 år (haha, det känns mycket lättare att skriva än tiotalet högre). Värt att kolla  :-)

Små barn och stora barn. Ingen skillnad, barn likaväl...

Så sorgligt

En tjej i en paralellklass till min dotter avled natten mot lördagen. 16 eller kanske 17 år. Hjärtstillestånd. Ledsen blir man över ett liv som var fullt med önskningar och förhoppningar. Full med sommarförväntningar närmast. Ledsen. Ledsen.

Hur många jeans kan man behöva?

Fredagkvällen nyttjades helt oplanerat till att göra en god gärning... I Malins garderob.  Det svämmar över i alla tjejernas garderober och den goda gärningen kanske sprider sig vidare, det är möjligt  :-)

Det är Loppis här på by´n (i klassen arrangemang) och jag tänkte bidra med kläder som de kan sälja. Det var uppstarten till det hela...

Sorterade raskt upp Malins jeans, de som låg i garderoben var 17 st. Jeans alltså. Sen tillkommer en del byxor i andra material oxå. Tillkommer gör oxå ett antal favoritpar som hon inte ens har i garderoben, de har hon istället i en stor väska som hon släpar mellan sin pappa och här!

Hur många jenas behöver man egentligen? Inte e det över 17 iaf! Kan sätta hur mycket som helst på att hon inte ens kommer ihåg att hon ens har alla de jeans som legat där längst in i garderoben och tryckt i månader utan att se dagsljus en endaste gång.

Kanske man skall börja mäta ett lands välfärd med antalet jeans per unge. Kan nog inte ta med de vuxna. Iaf inte om man skall använda mig som måttstock. Tror att jag kan räkna mina jeans på en hand faktiskt...

Veckans mest:
Knäppa -- Lex, alla kategorier. Alltid. Igår kom han in i rummet släpandes på ett täcke som han tagit ur Malins säng. Helt ogenerat gick han och la sig på det i sin puff på vardagsrumsgolvet. Vafför gör han så´där flänga grejer hela tiden?

Söta -- Nike som är i en provocerande ålder just nu (3) och sitter hos sin farmor och farfar och skall äta. Drar envist gaffeln mot den tomma tallriken så det 'tjuter' så där hemskt så man bara ryser och skulle kunna göra vad som helst för att få stopp på ljudet. Hon håller på en stund och farmor säger inget utan biter ihop... Efter en stund frågar den lilla gobiten "Tycker du om när jag gör så här?" Varpå mamma (hennes farmor) såklart säger "Nääää, det gör jag inte". Svaret från Nike kommer dräpande snabbt: "Varför säger du inte åt mig att sluta då?"  Det var nog lite tråkigt att inte få någon som bad henne sluta direkt, så att hon bara-för-att kunde hålla på en extra stund. Den vann farmor!

Veliga -- Jag, måste bestämma mig nu, nytt jobb eller ej!

Saknade -- Roffe som e i Florida och spelar golf. Han har bara varit borta i nå´ra da´r och jag saknar honom som attan. Inte så likt mig ändå. Brukar inte hinna fundera över att någon e borta förrän de är tillbaka igen. <3 Puss och Kram till honom därborta i solen...


Bomber och granater...

Valborgsmässoaftonen avlöpte då tillsist väl. Mycket stök med allt men tror så här i efterhand att det var en rätt OK tillställning utan för mycket missar. Överskott blev det oxå - finemang. Alla kronor till klassens Danmarkskassa e väl behövda...

Det behöver ALLA föräldrar till de här barnen fatta. Tyvärr är det alltid ett visst klientel som inte tycker sig behöva vare sig engagera sig eller ställa upp i det gemensamma åtagandet som det här ändå kräver. Retar mig! Igen! En kommentar som  fortfarande virvlar runt i huvudet är:
 
"Vad är det för mening att syssla med så´nt  här som ändå inte ger nå´ra pengar att prata om till klasskassan. Så mycket jobb för så lite pengar Då tycker jag hellre att alla betalar en slant för att slippa hålla på med så´nt här"

Fuck! Hur bemöter man en så´n dinosaurie? Att tillsammans jobba för ett gemensamt mål, att alla får ta i och medverka e rätt viktigt för sammanhållningen i en grupp. I det här fallet en klass.... Bra visdom för kidsen med föräldrar som tycker att man kan köpa sig ur en situation som kräver lite insats. Bra förebild liksom. NOT!

RSS 2.0
Follow on Bloglovin