Sov gott älskade lilla vän

Ikväll har jag tänt ljus och ställt på byrån i hallen. Den byrå som vår lilla älskade hamster Hasse bodde på. Han har krypit in i sitt hus och somnat för sista gången. Låg därinne så fint i bomullen och sov. Liten och mjuk som alltid. 

Nu har jag städat bort alla hans grejor och det blev så tomt på byrån...

Kan inte låta bli att gråta faktiskt, ingen mer busig hamster som går armgång i gallret, ingen mer hamster som springer i röret och lägger sig mitt i för att sova. Ingen mer som väntar på en ostbit och lite gurka varje morron.

Hamstrar blir tyvärr inte så gamla och vår Hasse har vi haft i 2 och ett halvt år ungefär och mest troligt så blev han ca 3 år. Vi förstod att han inte skulle leva så mycket längre till redan för  flera veckor sedan. Han har blivit gammal och stel och lite 'stupplig'. Kunde inte längre springa i röret t ex. Matglad till slutet var han, men man såg att han inte hade ork att ha sönder stora bitar av nötter och hårda frön, så han har mest fått skinka och tunna skivor av gurka och ost sista tiden.

Sov gott nu älskade lilla lilla Hasse, konstigt vad en sån liten krabat kan saknas

Hasse Hamster

5 kommentarer
Anneli

Visst är det tråkigt när husdjuren somnar in! våran Lillan saknar vi fortfarande.Fast hon var ur trött på morgonen så kom hon alltid ur sitt hus och hälsade glatt på oss,för att sen tvärsomna i sandbadet och det gjorde hon varenda dag i tre år!

Veronica

Ja dessa djur, ger en så otroligt mycket under sitt liv, men sorgen efter dem är så jobbig! Vi har också sorg här hemma,våran lilla kisse Sivan fick somna in i onsdags (hon blev bara 1 år) man kan ju inte rå över sjukdomar!! Tungt är det i alla fall!

Ida

han är saknad <3

Helen

Va tråkigt med kissen Veronica... uscha, antar att barnen e sorgsna nu. Va hände med katten?

Veronica

Hon hade nog en miljörelaterad allergi, hon slickade av sig massor med hår på buken och det blev infekterat. Gick på antibiotika och kortison i 2 omgångar men blev inte så mycket bättre. Om hon skulle blivit kvar skulle vi ha fått medicinera henne hela resten av hennes liv och när man bara är 1 år gammal blir det en massa år av medicin! Det var tungt men vi fick vara realistiska och inse att det går bara inte!! Hon var en säregen katt och lämnar ett stort tomrum efter sig, men vi ger inte upp, vill gärna ha en ny katt för bland det bästa jag vet är att somna med en katt i sängen, det saknar jag absolut mest, för det ger sån ro!!!!